Uppsala Fria

Att skapa den väljande människan

Finansmarknaden har flyttat in i våra hem. Alla som arbetar på den vita arbetsmarknaden tvingas välja investeringsformer för sina pensionspengar. Många har också lån för studier, bostad eller bil – eller har köpt en tv på avbetalning.

– Mycket som påverkar det dagliga livet är avhängigt den finansiella marknaden. Man har inte bara möjligheten – man måste själv välja. I USA gick många under när finansmarknaden rasade, säger Charlotta Bay.

I sin avhandling, som hon nyligen lade fram vid Uppsala universitet, har hon tittat närmare på finansmarknadens intåg i våra vardagsliv, med fokus på hur ekonomisk information kommuniceras. Intresset för ämnet väcktes för några år sedan när hon såg att regeringen skulle satsa på ”finansiell folkbildning”.

– Vad är det här? tänkte jag. Det är två begrepp som har väldigt olika traditioner de har satt ihop. Det fick mig att vilja undersöka det vidare, säger hon.

I dag ställs krav på individen att själv kunna plocka ihop aktier och fonder – om så bara för sin pension. Men trots allt högre krav på individen att förstå och sätta sig in i ekonomiska frågor, är våra kunskaper långt under den nivå som förutsätts, menar Charlotta Bay.

– Man trodde att folk automatiskt skulle bli mer kunniga när man bytte pensionssystem, men så har det inte blivit. Nu pratar man om att man införde det nya systemet i ett för tidigt skede.

En vanlig invändning mot det nuvarande pensionssystemet är att finansmarknaden är ett komplext system som inte ens professionella utövare kan kontrollera. En kritik som Charlotta Bay delar.

– Folk handlar produkter de inte förstår sig på av banktjänstemän som inte heller riktigt förstår.

I sin studie av hur ekonomisk information översätts i olika sammanhang följde hon bland annat med när en myndighet informerade om privatekonomi i gymnasieskolor.

– Jag förväntade mig att det skulle handla om fakta, hur man gör en budget och räknar procent. Istället handlade det om att få folk att ändra förhållningssätt och se sig själva som finansiella väljare – att skapa den väljande människan.

Samhället i dag kräver att människor är väljande konsumenter som går runt och frågar flera olika ”Vad har du att erbjuda mig?” och väljer det billigaste och bästa alternativet, menar Charlotta Bay. Och allt fler områden i livet omfattas.

– Vilket dagis ska vi ta? Vilken försäkring? Vilket elbolag? Vi måste fatta så många beslut – det är omöjligt att tillgodogöra sig all information man behöver för att göra ”rationella” val. Det är också många olika faktorer som påverkar hur vi väljer.

Det gör oss också mottagliga för manipulation, menar hon.

– Man behöver inte ljuga, det räcker att undanhålla viss information. Man säger, till exempel, att den här fonden har stigit kraftigt i två års tid, men berättar inte att det är en högriskfond som går både upp och ner – och troligtvis kommer att rasa snart. Många har varken tid eller lust att sätta sig in i finansmarknaden speciellt mycket.

18 procent av svenskarna är – enligt en undersökning som kronofogden gjort – överskuldsatta. Det innebär att man har svårt att betala räkningarna varje månad och upplever sina skulder som ett problem.

– Det är inte fel att skuldsätta sig – de flesta av oss måste göra det för att kunna studera, eller hitta en bostad – men hos många unga har det gått för långt. En övre medelklasslivstil har blivit norm, säger hon.

Ett annat exempel på hur samhället skapar ”väljande kunder” är tv-programmet Lyxfällan, som också ingått i studien.

– Även här handlar det mycket om att få människor att se sig som konsumenter, genom att visualisera problemet. Man öppnar garderoben och hittar 20 pizza-kartonger. Men istället för att få lära sig hur man gör en riktig budget får man – till exempel –skriva en dagbok om sina känslor när man vill köpa något och inte gjorde det. Det handlar om självhjälp och terapi – inte kunskaper om ekonomi. Problemet anses ligga hos individen själv, säger hon.

– Makthavare vill få oss att bli finansiella konsumenter som tar kontrollen över våra egna liv. Tar man inte till sig av informationen får man skylla sig själv, lyder resonemanget.

Annons

Rekommenderade artiklar

”Nu finns det bär”

I torsdags kontaktade sju bärplockare de sociala myndigheterna i Tierp och bad om hjälp att ta sig hem. Men kommunen anser att det nu finns bär att plocka och hjälper därför inte till.

Landstinget tvingas böta miljoner till SOS alarm

Nära sju miljoner kronor. Så mycket ska Uppsala tillsammans med tre andra landsting betala i vite till SOS alarm för att företaget Medhelp, som larmar ut ambulanser i länet, inte svarat i tid. SOS alarm har också sagt upp sitt tilläggsavtal med landstingen.

Ljusmanifestation mot kärnvapen

Förra måndagen sänktes 200 ljuslyktor ner i Fyrisån vid en fredsmanifestation vid Nybron. Föreningen Kvinnor för fred ville tillsammans med en rad andra fredsföreningar i Uppsala hedra atombombens offer och ta ställning mot kärnvapen.

”Samma lagar gäller på nätet”

Nytt projekt ska motverka kränkningar och trakasserier på internet. "Många tror att internet är laglöst land, men samma lagar gäller även där", säger Lina Gidlund, verksamhetsansvarig på Diskrimineringsbyrån Uppsala (DU).

Bålsta vårdcentral i konkurs

Bålsta vårdcentral gick förra veckan i konkurs – med miljonskulder till landstinget. Nu begär landstinget i sin tur moderbolaget MedPro i konkurs i ett försök att få tillbaka skattebetalarnas pengar.

© 2014 Uppsala Fria