Uppsala Fria

Fria teatergrupper underhöll på kulturnatten

– Ge oss en situation, säger kvinnan varpå någon i publiken skriker ”julafton”. Ytterligare en fråga ställs. Frågan kastas ut till publiken av kvinnan på scen.

– Ge oss en relation, säger samma kvinna och någon i den fullsatta salongen skriker ”far och son”.

Tre av skådespelarna springer fram till mitten av scenen och påbörjar en improviserad scen. Den ena skådespelaren haltar fram medan den går bredvid på knä. En konversation mellan de bägge skådespelarna inleds.

– Ja, du Johan. Idag ska du få se vad jag har i min hemliga låda, säger den ena skådespelaren med en darrande röst.

För fjärde året i rad ställde sig skådespelarensemblen återigen på Reginateaterns scen under kulturnatten och bjöd på en timmes lång föreställning helt utan manus. Publiken skrattar och applåderar om vartannat under föreställningens gång och den fria improvisationsteatergruppen Teater Prego visar varför dagens show är utsåld.

Genom att interagera med publiken, ställa frågor och låta publiken bestämma miljö, situation och handling så improviseras en show fram. En show som aldrig kommer åter. Det går snabbt mellan scenerna men publiken leds säkert framåt av ensemblens värd som tydligt låter publiken förstå vad som håller på att hända och hur det fungerar. Skådespelarna vet ingenting från början utan ställer sig på scenen när de blir uppkallade och ska utifrån ord som exempelvis ”julafton”, ”far och son” improvisera fram en scen. Skådespelarna liksom handlingen avlöser varandra, tempot är högt. Publiken är hela tiden med på noterna och en del av publiken är minst lika aktiv som skådespelarna på scen.

Föreställningen är ackompanjerad av en musiker från ensemblen men även musiken improviseras fram allt eftersom vad som sker på scenen.

Det bjuds på dans, skratt, stand up-komedi och otroligt mycket energi från gruppen. Improvisationsskådespelarna verkar ha lika kul som publiken när de på olika sätt försöker gestalta situationen som de givits.

Timmarna innan Teater Prego drog igång sin föreställning så ställde sig de två amatörskådespelarna Keren Ravid och Hannah Lundgren på den lilla scenen i foajén på Reginateatern. De skulle framföra den egenproducerade pjäsen ”Skulle du älska mig om jag såg ut så här”. En föreställning om livet och om de saker som människor vill säga till varandra men inte vågar. Keren Ravid kommer in på scen, ställer sig framför publiken och inleder föreställningen.

– Ibland känner jag mig bara så jävla ensam. Ingen ser mig. Även om jag har en massa människor omkring mig så känns det som att ingen ser mig, säger Keren Ravid.

Under fyrtio minuter betar Keren och Hannah av ämnen som facebook, kärlek, iphone och varför man alltid måste stå tyst i en hiss trots att man inte är ensam.

Keren berättar om sig själv. Om hennes drömmar i livet och vad hon är rädd för. Hon tar långa konstpauser och låter hennes ansiktsmimik säga lika mycket som hennes ord. Föreställningen känns privat och publiken bjuds in i de två skådespelerskornas värld.

– Är jag osynlig, frågar Keren sig.

Kort därpå äntrar Hannah scenen och ställer sig bredvid Keren. Musik börjar ljuda från högtalarna och Keren låter publiken förstå att hon väntar på bussen. Bredvid henne står Hannah. Bägge fingrar på sina mobiler. Ingen säger någonting.

– Varför har vi sådana här sociala spel? Sådana här regler? Varför kan man inte ens fråga någon vad klockan är, tänker Keren högt när hon står bredvid Hannah.

Genom att gestalta olika vardagssituationer vill Keren Ravid och Hannah Lundgren uppmärksamma publiken på att vi kanske inte behöver överanalysera allt hela tiden utan istället borde försöka leva lite mer i nuet. Pjäsen är sympatisk och trots seriösa undertoner så bjuds det på en hel del skratt.

Annons

Rekommenderade artiklar

Strindberg och Ibsen möts i natten

Litterära giganter i ett fiktivt möte. Ungdomar som berättar sina historier om ett liv som import. I höst bjuder Gottsunda dans och teater på nyskrivna pjäser på temat migration.

Naket fortfarande lika aktuellt

Naket kittlar och lockar. Oavsett ålder och tidsepok så är den nakna kroppen alltid högaktuell. Ett ämne som lockade storpublik under kulturnatten.

Krigsduvor före lerduvor

Nya filmprojekt planeras under Uppsala kortfilmsfestival. Under vinjetten kortfilmspitch fick sex deltagare presentera sina filmidéer inför en jury och tävla om prispengar på 25 000 kronor. Och vinnaren blev…

Hallå där…

… Dag Heyman som sitter med i styrelsen för kulturföreningen Projektil som i förra veckan hastigt fick flytta ut från föreningens lokal vid Vaksalagatan i centrala Uppsala.

I Boländerna frodas framtidens musiker

Uppsala må ha en musikfestival mindre än förut men musiken lever likväl vidare i staden. I en ombyggd studio i ett litet hus i Boländerna huserar en rad lokala och talangfulla artister som genom sin musik vill sätta Uppsala på kartan.

© 2014 Uppsala Fria