Uppsala Fria

Giftig ammoniak når Gräsö vid läckage

1966 sjönk Mundogas i Ålands hav. Fartyget var lastat med 3 000 ton giftig ammoniak, som ligger i tankar. Risken finns att den giftiga ammoniaken kommer upp till ytan och då riskeras liv och hälsa för tiotusentals människor.

Claes Bergvall, bosatt i Öregrund i Östhamamrs kommun och Stockholm, har erfarenhet av att bärga sjunkna skepp och fartyg. Han tycker att ansvariga myndigheter tar alldeles för lätt på riskerna med den farliga lasten på havets botten, ungefär tre mil från Gräsö. Ön ligger helt nära kusten i höjd med Öregrund.

– Tankarna ligger och hovrar på botten. De har släppt från skrovet och sitter fast i fartyget med hjälp av rör. Eftersom ammoniak är lättare än vatten kan det flyta upp till ytan, säger Claes Bergvall.

Ammoniak omvandlas till gas vid kontakt med syre. När de skadade tankarna flyter upp till ytan kommer det att bildas ett gasmoln. Eftersom det handlar om 3 000 ton ammoniak har Claes Bergvall roat sig med att ta reda på hur pass giftigt gasmolnet skulle bli.

– Jag har tagit kontakt med Kemikalieinspektionen och fått fram att 3,6 gram ammoniak per kubikmeter ger en dödlig gas och här handlar det om runt tre miljoner kilogram. Gasmolnet kan bli fem mil långt, en kilometer brett och 20 meter högt. Ett utsläpp är livsfarligt, fastslår Claes Bergvall.

Ansvaret för att bärga den farliga lasten ligger på svenska staten. Östhammars kommun har inget ansvar för ett eventuellt utsläpp, trots att Gräsö är närmaste fastland från olycksplatsen.

– Mundogas ligger utanför vårt område som vi ansvarar för. Men skulle det hända något bevakar vi frågan, påpekar Annila Bexelius, teknisk chef i Östhammars kommun.

Claes Bergvall har genom sitt arbete som dykare erbjudit Kustbevakningen hjälp med att ta hand om ammoniaktankarna, men det svar han fick var att Kustbevakningen vill göra det själv. Kustbevakningen i Gävle har för drygt sex år sedan gjort en så kallad RoV-besiktning för att bedöma risken för att tankarna släpper. Sedan dess har ingenting mer hänt.

– Jag tycker att myndigheterna hanterar frågan med för mycket ro. Det går att åtgärda det här. Visserligen kommer det att kosta pengar men om man kan rädda tiotusentals människoliv känns det som skitpengar i sammanhanget, betonar Claes Bergvall.

Bergvalls farhågor stämmer överens med de uppgifter som han har fått fram genom kontakter med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och Kemikalieinspektionen. Men han väntar fortfarande på svar från Kustbevakningen. Tidningen har utan framgång sökt ansvariga på Kustbevakningen för att få klarhet kring vad som ska hända med de ammoniakfyllda tankarna på Mundogas.

Annons

Rekommenderade artiklar

Vegetariskt alternativ kan komma tillbaka

Förra terminen infördes ett vegetariskt alternativ under skollunchen för alla skolbarn i Östhammars kommun. Alternativet togs bort från meyn inför vårterminsstarten på grund av att mer mat slängdes, men den vegetariska maten kan få en ny chans.

Ny Gräsöfärja försenas

Miljövinster görs direkt om ny linfärja kan installeras mellan Gräsö och fastlandet i Östhammars kommun. Men olika aktörer har olika syn på bemanningen, därmed stoppas arbetet tillfälligt.

SSM tonar ner kritiken mot Forsmark

En ny rapport visar att reaktorerna F1 och F2 i Forsmark är extra sårbara för strömavbrott, som innebär att reaktorn står utan kylning. Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, anser dock att olycksrisken är låg eftersom reaktorerna är försedda med haverifilter som förhindrar utsläpp av radioaktiva ämnen, även vid härdsmälta.

Vägen bort från kapitalism

Kapitalism eller statsstyrd socialism? Två ekonomiska system men finns det ytterligare alternativ? Den amerikanske ekonomiprofessorn Robin Hahnel som besökte Uppsala förra veckan menar att deltagarekonomi är det tredje alternativet.

© 2014 Uppsala Fria